Väjningsplikt

Vid gatukorsningar där vägar korsar varandras körriktningar finns det regler för hur förare ska uppträda för att minska risken för missförstånd.
Så här säger lagen om väjningsplikt:
Förare som har väjningsplikt skall tydligt visa sin avsikt att väja genom att i god tid sänka hastigheten eller stanna. Föraren får köra vidare endast om det med beaktande av andra trafikanters placering, avståndet till dem och deras hastighet inte uppkommer fara eller hinder. Väjningsplikten kan styras med vägmärken eller av särskilda väjningsregler exempelvis högerregeln och utfartsregeln.

När väjningsplikt styrs av vägmärke ska du:

  • Minska hastigheten i god tid före korsningen och tydligt visa att du kommer att ge väjningsplikt åt korsande fordon.
  • Stanna om du inte kan köra in utan att hindra, störa eller utgöra fara för förare på den korsande vägen.
  • Om du blir tvungen att stanna se till att du får en bra sikt åt båda håll.

Dessa vägmärken medför särskild väjningsplikt:

Stopptecken

Vid detta vägmärke gäller både väjnings- och stopplikt. Om stopplinje skulle saknas, stannar du på den plats där sikten är bäst.

Flervägsstopp

Här måste alla fordon stanna innan de kör in på vägen oavsett vilket håll de kommit från. Den som först kom till korsningen får köra först.

Huvudled

På en huvudled gäller inte . Detta betyder att förare som ska korsa eller köra in på huvudleden har väjningsplikt mot andra fordon.

Anslutande väg

En korsning med detta vägmärke har förare av fordon väjningsplikt som kommer från den anslutande vägen.

Vid dessa situationer gäller även väjningsplikten:

  • Om du kör på en väg där hastigheten är 50 km/tim eller lägre har du väjningsplikt mot bussar som blinkar för att köra ut från en hållplats.
  • Gentemot utryckningsfordon såsom ambulans, polis och brandkår som påkallar fri väg.
  • Gentemot tåg och spårvagnar.
  • Militärkolonner, begravningsföljen, grupper av barn under uppsikt av ledare och demonstrationståg.